webmaster
Här är mina bästa tips för att lyckas med att baka matbröd som limpor och frukostbullar samt även vetebröd som bullar och vetelängder.
Brödet blir luftigare, saftigare och godare om du inte överdoserar mjölet. Eftersträva att använda så lite mjöl som möjligt så att degen förblir smidig.
Det absolut bästa är att använda en digital våg. Vad t.ex. 1 liter vetemjöl väger (cirka 600 gram) kan du få veta genom att måttomvandla.
Vad du inte ska göra är att mäta upp mjölet genom att gräva med decilitermått i mjölpåsen. Då blir mjölet packat och du kommer ta alldeles för mycket mjöl, vilket leder till ett hårt, kompakt bröd som jäser sämre.
När du bakar med färsk jäst är det viktigt att degvätskan inte blir för varm. Jästen börjar ta skada vid temperaturer omkring 45°C och dör vid cirka 50°C, vilket gör ditt bröd platt och kompakt.
Det vanligaste felet är att man inte rör om i kastrullen eller skålen när man värmer degvätskan. Då blir det för varmt i botten utan att det märks, och jästen dör när vätskan hälls över.
Om degvätskan är under 37°C gör det ingenting. Det enda som händer är att jäsningen tar längre tid. Se därför alltid till att du har lite tidsmarginal när du bakar.
Det enklaste sättet utan termometer är att sticka ner ett rent finger i vätskan. När det varken känns varmt eller kallt, utan har samma temperatur som din kropp, då är det runt 37°C.
Man kan förstås även mäta med termometer.
Oavsett hur du mäter, glöm inte röra om i botten innan du mäter eller känner efter så att värmen fördelar sig jämnt.
Degvätskan är den vätska du har i din deg. I en bulldeg är det oftast smält smör och mjölk, och i matbröd är det vanligtvis vatten och olja, eller enbart mjölk.
Jästen med röd text är anpassad för söta degar (som kaffebröd) där det ingår en del socker, sirap eller honung.
Jästen med blå text är avsedd för matbröd som inte innehåller mer socker, sirap eller honung än vad jästen "äter upp" under jäsprocessen.
Min tumregel är att om receptet innehåller mer än 2–3 matskedar socker, sirap eller honung per paket jäst (50 g) väljer jag den röda jästen. Vid mindre mängder fungerar den blå utmärkt. Är det mittemellan tar jag vilket som.
I affären finns både färsk jäst i kyldisken och torrjäst i bakhyllan.
Jag brukar använda färsk jäst om möjligt. I bakmaskin använder jag torrjäst.
Vill man använda torrjäst, läs på förpackningen vad som gäller. Oftast behöver man värma degvätskan lite varmare (cirka 38–40°C) än man gör med färsk jäst för att den ska aktiveras ordentligt.
Kontrollera att brödet jäst lagom genom att trycka till försiktigt på degen med ett mjölat finger. Om gropen fjädrar tillbaka långsamt och stannar kvar halvvägs är den perfekt jäst. Om den ploppar upp direkt är degen underjäst.
Jästiden beror mycket på temperaturen i rummet du jäser brödet i. Är det varmt går det fortare, och är det svalt och dragigt kan det ta betydligt längre tid. Täck alltid bunken med en bakhandduk eller plastfolie för att skydda degen mot drag och uttorkning.
Det är stor skillnad på bröd som jäst kort tid och bröd som fått ta tid på sig. När degen får jäsas långsamt sker en naturlig process där mjölets beståndsdelar bryts ner. Lång jästid påverkar smak, arom och brödets struktur. Många uppskattar också den karaktär som utvecklas vid långsam jäsning.
I kommersiell brödtillverkning används ofta betydligt kortare jästider än vid hembakning. Beroende på recept och produktionsmetod kan jästiden i vissa fall vara omkring 15 minuter, vilket är betydligt kortare än när man bakar hemma.
Om du vill prova bröd med lite längre jästider rekommenderar jag kalljäst bröd som kalljästa dinkelbaguetter eller surdegsbröd.
| Symptom | Anledning |
|---|---|
| Brödet jäser inte. | Prova först att förlänga jästiden, kanske med det dubbla mot vad som står i receptet. Om inte det hjälper så har förmodligen för varm degvätska dödat jästsvamparna. Tänk på att röra om i botten av degvätskan innan du kollar temperaturen. |
| Brödet blir kompakt. | Du kan ha jäst för kort tid och/eller tagit för mycket mjöl. Eftersträva mindre mängd mjöl när du bakar bröd. Det är också viktigt att man inte tar för mycket grovt mjöl eller tunga frön i förhållande till vetemjöl som hämmar strukturen. |
| Brödet sjunker ihop efter jäsningen. | Förmodligen har brödet jäst för länge (överjäst) och tappat sin spänst. Håll koll med fingertestet. Överjäst deg kan knådas om och jäsas på nytt på plåten. |
| Brödet blir platt. | Antagligen har degen jäst för varmt. Lägg aldrig det utbakade brödet på en varm plåt. Ställ inte heller plåten på en varm spis. Det ska jäsa i normal rumstemperatur, ca 20-22°C. |
| Brödet är blåsigt inuti. | Degen har arbetats för lite före utbakningen så att gasbubblorna inte fördelats jämnt, eller så har brödet jäst för varmt och länge. Knåda degen ordentligt i bunken. |
| Brödet har degrand. | Fel ugnstemperatur, fel placering i ugnen eller för kort tid i ugnen kan ge en degig rand. Använd en digitaltermometer; brödet är klart vid en innertemperatur på 96–98°C. |
| Brödet spricker. | För kort jästid på plåten så att brödet expanderar för snabbt i ugnen. Degen kan även ha arbetats för lite eller innehålla för mycket mjöl. |